Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Hvilken då?" inföll en annan.
"Hon är slägt till grosshandlaren Tullboms och
vistas der i huset. Du känner henne säkert, Vilfrid?
"Menar du Eva Bleckert?"
"Ja, just hon."
"Det tror jag inte."
"Jo, det lär vara säkert, ehuru jag vet det på
sqvallervägen genom tanter och kusiner."’
"Jag har hört talas om den der stackars flickan
förut," tillade en annan skrattande. "Hon lär hafva
varit utsatt för något litet äfventyr med en glad själ,
som varit något påstruken och tog miste på person."
"Nej, du misstager dig, det var icke så ..."
"Åtminstone gaf hon sjelf denna färg åt saken ..."
"I alla fall så har man i anledning deraf pratat
bra mycket om henne ... och om lektorn, den
hedersmannen, har det felet att vara torr som en stockfisk,
så har han äfven förtjensten att vara dum som en
sådan."
Vilfrid hörde på utan att genast fatta det saken
kunde angå honom; det gick med honom som med
hönan i Andersens saga, hvilken åhörde sin egen
vanstälda historia utan att igenkänna den.
Han hade svårt att föreställa sig, det deras
oskyldiga möte kunnat få en dylik förhatlig färg, och då
han ändtligen uppfattade detta, trodde han hvad man
nyss sagt, att den unga flickan sjelf bedömt det på
detta sätt. Den gamla fröken Ättehögs och fru Albertine
Tullboms sinnrika infall eller förmodan hade således
transpirerat och hunnit ända till de båda
kontrahenterne sjelfva.
"Sanningen", säger Geijer, "för öppet språk och
öfvertygar eller öfvertygar icke; sannolikheten åter
smyger sig så sakta fram och öfvertygar alltid dem, som
vilja blifva öfvertygade utan att behöfva tänka,
öfvergår slutligen till allmän opinion oeh framträder med
ens, som den vissaste visshet, emedan tusen munnar
försäkra att så är."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
