Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kapitel 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Revisorn ryckte på axlarne och mumlade något
om fruntimmernas vanliga tanklöshet, att icke hafva
i ordning hvad som bäst behöfves; vände sig på andra
sidan, tittade åt himlen och deklamerade högt med
drömmande och inspireradt uttryck:
»Vårliga skyar gå
Hvita som lam små ...
Hvad det är skönt ändå
Här i naturens sköte» ...
Några minuter förgingo, och slutligen reste han
sig otåligt upp och ropade inåt byggningen, att han
icke brydde sig om alltsammans, utan ämnade gå öfver
till grosshandlarens, som bodde strax bredvid.
"Se här kommer jag nu, pappa!" svarade Ebba,
som röd i ansigtet och med sot på fingrarne ändtligen
kom ut med den begärda toddyn, hvars tillagande i
detta ögonblick förorsakat både henne och modern ett
besvär, hvarpå revisorn alls icke kommit att tänka,
ty vattnet måste hemtas ett godt stycke derifrån,
sockret och konjaken voro i den igenspikade gröna
tunnan och tékitteln hade jungfu Anna packat ned så
väl, att den icke kunde fås rätt på, utan måste
ersättas af en bleckform.
"Så du ser ut! Jag tror du har gråtit; och
smutsig om fingrarne! ... Det är icke mycket aptitligt,"
sade ogillande och vresigt fadern, som var stött öfver
dröjsmålet, röken och Ebbas upphettade utseende och
icke bevärdigade den olyckliga toddyn med en enda
blick, utan gick att hos sin bror och svägerska
tillbringa det återstående af aftonen.
Lilla Ebba inbar sin bricka igen med en
undergifven suck öfver sitt fel, att se rödögd ut och hafva
sprungit efter vedstickor och vatten förgäfves.
Det stackars barnet hade ännu icke hunnit lära
sig, att i fråga om husmödrars pligter tillämpa den
bekanta regeln: "det är ej nog att vara hängd, man
bör ock höflig vara", ty det är der vid lag alls icke
tillräckligt att fullgöra sina åligganden, det måste också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0181.html
