- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
210

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Med strömmen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det besynnerligaste dervid är emellertid kanhända,
att vi sjelfva stundom se dessa saker midt för våra
ögon i verkligheten bredvid oss, utan att förvånas
eller fästa någon synnerlig vigt och uppmärksamhet
dervid, men då romanförfattaren — mången gång
förmildrande dem af fruktan att icke blifva trodd —
berättar de samma, då häpna vi, skaka på hufvudet
och tala småleende om öfverdrifter och en opassande
realism.

Hvad är orsaken, att berättelsen om en händelse,
ett brott, en ädel handling eller en komisk
tillfällighet, ja, till och med om hvardagslifvets mest triviala
omständigheter får en kraft, en betydelse och en relief,
som verkligheten alls icke hade för oss? Hvad är
orsaken härtill? Vi lemna undersökningen härom åt
psykologerne och konstatera endast förhållandet.

Nåväl, denna våning, som man påstod vara så
ovanlig, men som ingen sett, den var det verkligen,
ty i den långa raden af stora rum, höga som kyrkor,
fanns knappt ett enda hörn, der en smula hemtrefnad
och huslig ordning fått plats.

Väggarne voro klädda med siden eller dyrbara
tapeter, möblerna voro alla af högt värde, men de
passade icke tillsammans, och ingen enda tycktes
någonsin begagnas till sitt ändamål eller stå på sin plats.

Det var ett slags bisarr konstsamling af de mest
olika föremål; man skulle hafva trott sig vara i ett
museum och kunde icke misstaga sig på att hela detta
förunderliga urval var en verklig exposé af de båda
gamla qvinnornas forna lif och verksamhet.

Hvar och en af dessa antika eller moderna
lyxartiklar, som voro hopade öfverallt, egde någon
egendomlig skönhet och ofta ett mycket högt värde, men
man kunde icke begripa, hvarför de stodo här, de
tycktes liksom knuffas och gräla på hvarandra och
meddelade åt åskådaren detta tröttsamma och oroliga
intryck af disharmoni och splittring, som dylika
"hopfösningar", huru intressanta och lärorika de möjligen
kunna vara, vanligen i sin helhet göra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free