- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
222

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Med strömmen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anspråkslöst ned omkring öronen som på en dalkarl, i
stället att stå upprätt som förr.

Hans hustru, hvilken snart fann, att hon i sjelfva
verket gjort en mycket dålig affär, då hon
genomdrifvit sin energiska vilja och blifvit fru Krapp, tröstade
sig emellertid dermed, att det skett för principens skull,
att hon endast ytterligare fullföljde sin rol, såsom
martyr för det manliga tyranniet, och förenade sig med sin
gamla vän och beundrarinna fru Cantarell för att
realisera äfven en annan, mera oskadlig idé, den att
etablera ett kommissionskontor.

Men äfven detta lyckades icke rätt bra, då hon
i stället för att inskränka sig till att helt enkelt "städsla"
kokerskor, "barnjungfrur" och "anspråkslösa flickor,
som ville gå frun tillhanda", höll föreläsningar för
dessa om qvinnans förtryck och rättigheter, hvarför
den mera praktiska fru Cantarell, som såg, att
företaget icke inbragte någonting, företog sig att polera
och omstoppa gamla möbler, hvilket deremot hade en
förvånande framgång.

Det blef derigenom hon, som egentligen
underhöll familjen, och den stackars mannen, som
visserligen genom renskrifning, bokföring o. d. sökte bidraga
der till, var icke afundsvärd, stäld emellan dessa båda
qvinnor, som hvar för sig täflade att hålla honom i
tukt, men lika ofta kommo i gräl med hvarandra under
försvaret af det olyckliga offret.

"Hvar får jag nu egentligen slå mig ned?"
upprepade löjtnanten ännu en gång med komisk
villrådighet och förtviflan, der han stod med pennan bakom
örat, en bundt papper i ena handen och ett
bläckhorn i den andra.

"Ja, det vet jag inte, men aldrig kan det bli här
i min atelier," svarade fru Cantarell, som, klädd med
samma pretentiösa smak som förr, i garneringar och
flygande lockar, stod ända upp till knäna i en hög
af gammalt upprepadt tagel och rundt omkring sig
en barrikad af defekta stolar och soffor, medan bakom
henne på en jernung fanns en stor kittel, der någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free