Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Med strömmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fru Neptunia hade emellertid med raska steg
skyndat gatan framåt, vikit af vid första hörn och
efter ännu en tio minuters vandring stannat vid ett
af dessa höga tätt sammanbygda hus med smala
trappor och hvilka äro afsedda att inbringa den högsta
möjliga hyra och innehålla en otrolig mängd små
obeqväma rum, hvilkas väggar endast tyckas bestå af
fönster eller dörrar och som hysa en sådan mängd af
menniskor, att deras inre liknar en myrstack, ehuru
det yttre har en viss pretention på prydlighet och
elegans.
Neptunia steg upp för de smutsiga osopade
trapporna, der barn af alla åldrar och alla toaletter, ifrån
den trasgranna till den i blotta linnet, tumlade om
hvarandra, men egde nästan alla derutinnan det gemensamma
och osvikliga tecknet till "frihet, jemlikhet" och
vanvård, att de hade någon blånad, skråma eller lyte.
En hade ena ögat förbundet, en annan linkade
hurtigt omkring med en omlindad fot, en tredje hade
handen inknuten i en smutsig näsduk, under det att
andra redan öfverstått den första svedan af sina sår
och olyckor och sprungo omkring med sneda ben och
fingrar, enögda eller ärriga efter brännskador, men
sugande på karameller eller ätande osunda bakelser,
stolta och förnöjda öfver en hatt med blommor eller
en trasig kjol med garneringar, eldröda strumpor utan
fötter, en broderad jacka med hål på armbågarne och
ett grannt spänne i det hårdt åtdragna bältet öfver det
lilla flämtande bröstet, framställande i miniatyr en
exposé af några bland stadslifvets många gifna och
bedröfliga olägenheter och tvetydiga fördelar.
Skrik, skratt och glada lekar förljufvade
emellertid lifvet i de dragiga och smutsiga förstugorna och
på den trånga, stinkande gården; och det var med
möda fru Neptunia kunde få ett svar af en bland de
små magra gulbleka gossarne, som knuffades i ett hörn
och slutligen rullade fram till hennes fötter, då hon
frågade:
"Bor hr Schmitterlock här?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
