- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
234

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Med strömmen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I anordningen af Mariannes kabinett låg derför
en ganska tydlig pregel af sjelfständighet i egarinnans
karakter och tycken, en hemlig antydan om tillvaron
af en inre verld i hennes själ och sinne, som var
ganska olik den, hvari hon till det yttre lefde.

I detta ögonblick skulle man kunnat tro, att
ingen menniska fanns inne i det nästan mörka rummet,
ty der var alldeles tyst, och först efter ett par
minuter sade miss O’Barry, fortsättande det afbrutna
samtalet:

"Har du emellertid betänkt följden af ditt
uppförande, Marianne?"

"Hvilken fråga!" utbrast hennes unga elev nästan
skrattande, "visst har jag det ... Tror du kanske, att
jag endast handlar af koketteri eller nyck?"

"Jag hoppades verkligen detta ..."

"Hoppades! ... Min Gud, Cornelia, du har en klen
tanke om mig ... kokettera för grefve Gerhard Reuter!
... I sanning, det vore då att "kasta krut på döda
hökar", som ordspråket säger ... Begriper du icke, att
jag vill göra allt för att visa honom min motvilja för
äktenskap och förekomma hans frieri."

"Men detta har redan skett, och dina föräldrar
önska ingenting högre."

"Så mycket sämre; ty jag kan aldrig bli hustru
åt denna sömniga, förstockade menniska, denna
värdelösa idiot ..."

"Marianne! Besinna dig ... Du är ju rent af
orättvis i din häftighet och ovilja ..."

"Nå, hvad vill du jag skall kalla en man, som
hunnit till fyrtio år utan att hafva kunnat vinna annat
än en oformlig fetma, som icke känner någon annan
njutning än bordets nöjen och icke tänker på annat
än konsten att laga mat och bestämma vinernas
äkthet! ... Det är af ren artighet, som jag kallar honom
idiot för att slippa säga något värre ..."

"Något värre?"

"Ja, vet du, hvad han är i mina ögon ... jag
anser honom för en verklig sjelfmördare, ty han har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free