Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Med strömmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framför fönstren, och de tvenne ljuskronorna, gnistrande
med tusen, fasetter, gjorde det stora rummet till en
fullkomligt passande omgifning åt den lilla förtjusande
varelse, som för tillfället, och dessutom så ofta hon
kunde, vistades der, likasom de glänsande granna
guldbaggarne helst vistas i de praktfullaste blommor och
sitta domnade af vällust inkrupna i rosornas och
liljornas kalkar.
Det var Jozima, m:ll Judiths femtonåriga
brorsdotter, som nu sitter på golfvet derinne, till hälften
insvept i den tunga guldfärgade sidengardinen och med
djupt intresse beskådande, hvad hon på en stor
tébricka har framför sig.
Bredvid henne ligger en smutsig ryggbruten roman
ifrån närmaste lånbibliotek; en hel mängd lika illa
medfarna noter äro kringströdda bredvid ett öppet
dyrbart piano, och en liten besynnerlig zittra, inlagd
med perlemor och guld, ett verkligt fynd bland
mamsellerna Sebylous antiqviteter och samlingar, ett
instrument på hvilket Jozima sjelf satt strängar för att
dermed ackompagnera sin sång, har den unga flickan
ännu i sitt knä.
Såsom hon nu är placerad, märker man icke den
ovanliga fetma, som helt och hållet vanställer hennes
växt, man observerar endast hennes ovala ansigte,
infattadt i tjocka korpsvarta hårflätor, så långa, att,
sedan de lindats omkring det lilla hufvudet, de ännu
räcka långt ned öfver halsen och slutligen upplösa sig
i yfviga lockar; hennes ljufva, smäktande ögon,
skuggade af långa, böjda, svarta ögonhår, och hennes lilla
mun, frisk och röd som ett körsbär, tyckas i detta
ögonblick täfla att uttrycka hennes belåtenhet och
njutning vid granskningen af hvad jungfru Malla nyss i
all tysthet på brickan inburit till henne.
Hvad kan då detta vara, som så behagar den
unga damen? Jo, ingenting annat än ett fat med
varma, nyss gräddade pannkakor, som sprida en lukt
af stekt smör i hela rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
