- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
284

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Med strömmen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Lotten Follman på min fabrik, som är syster
till Clara, fröken Darroz’ kammarjungfru, hon var
der och fick stå i toaletten för att se gästerna på
lysningsbalen, och hon tyckte, att de voro grannare än
på sjelfva Amaranthen ... Vi modister behöfva också,
lika väl som tidningsskrifvarne, att få reda på sådana
der fina tillställningar ..."

"Men är hon så vacker som alla säga? ..."

"Hvem?"

"Fröken Marianne Darroz förstås ..."

"Åhnej; det är bara herrar, som tycka så ... Nu
var hon dessutom så blek, att grefvinnan ville hon
skulle sminka sig ..."

"Vet ni hvad jag hört?"

"Nej. Hvad då?"

"Att hon alls inte velat hafva grefve Reuter, utan
tyckt om en annan."

"Ja, inte kan hon just hafva så mycket skäl att
vara förtjust i sin fästman, som är mycket äldre än
hon, som knappt har ett hår på sitt hufvud och som
är så likgiltig och vårdslös, att han förvexlar sina
presenter på sjelfva lysningsdagen ..."

"Nej. Hvad menar du?"

"Jo, vet ni, att Mina talte om en löjlig historia,
som hon hört af sin syster, kammarjungfrun, att bland
alla de präktiga saker, som fröken Darroz fått af sin
fästman, fanns äfven en dyrbar kedja eller halsband
med medaljong, som skulle varit mycket vackert, och
då hon öppnar fodralet, i hvilket den låg, finner hon
dessutom ett riktigt kärleksbref, deri grefven påminner
henne om en hop saker, som hon aldrig vet ett ord
om, och slutligen kallar henne sin evigt älskade
Alexandrine ... Nu heter fröken Darroz Marianne, som ni
vet, och alls icke Alexandrine, och ni kan tänka er,
huru förvånad och uppretad hon blef; hon visade
brefvet och presenten för sin mor; som strax begrep, huru
saken förhöll sig ... Hennes måg måtte också haft
ganska svårt att reda sig, då grefvinnan tog honom i
ett skarpt förhör ..."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free