- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
343

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vid Beau-Rivage.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barnsliga och omotiverade, att man icke vill kännas
vid dem; man söker då att blanda bort dem och narra
sig sjelf, under det man likväl gifver vika derför.

Så gick det nu med mig; jag inbillade mig, att
den gamla domkyrkan der uppe i staden ofvanför
bangården just nu i halfskymningen skulle taga sig så
väl ut på nära håll och beslöt med ens, att stanna
qvar ännu en stund, för att gå dit och sedan
promenera ned till byn.

Jag kom emellertid aldrig hvarken in i staden
eller kyrkan denna qväll, ty jag upphann inom några
minuter och följde sedan på afstånd den resande, som
åkt på lastvagnen och öfvertygade mig, att det
verkligen var den samme; hans stora svarta skägg, korta,
bredaxlade figur och tjocka ögonbryn gjorde honom
dessutom lätt igenkänlig.

Med sin lilla nattsäck i handen vandrade han
landsvägen framåt i samma riktning, hvarifrån vi nyss
kommit, och jag såg honom efter tio minuter stanna
vid en smal afväg till venster, begränsad på ena sidan
af muren till en park och på den andra af stadens
sista små hus och trädgårdar, ömsom instängda af
murar, ömsom af mera moderna staket.

Jag ville icke gå förbi honom och lutade mig
derför ned för att plocka några växter vid vägkanten,
men då jag åter reste mig upp, var mannen försvunnen.

Ingenting var naturligare; han hade troligen vikit
af och fortsatt sin väg, men då jag framkom till
hörnet af muren såg jag ingen menniska på vägen, ehuru
den var rak ett godt stycke och skymningen ännu icke
hindrade mig att se rätt långt.

Det var förmodligen en arbetare i trakten, som
återvändt till sitt hem, och då jag icke hade den
minsta verkliga orsak att vidare intressera mig för honom,
vek jag nu sjelf af åt motsatt håll, för att genom
parken till den vackra egendomen Denantout komma ned
till Beau-Rivage, der jag skulle bo och der mina saker
och reskamrater redan voro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free