- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
360

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vid Beau-Rivage.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

först om alla de eländen man genomgått i det
olyckliga Paris och svarar sedan på mina frågor efter min
stackars son, att ingen vet något om honom med
säkerhet, men att man tror honom hafva varit med i
kommunupproret; att han blifvit arresterad och dömd till
deportation, men att han, likasom många andra,
undkommit och efterspanas af polisen, eftersom han skulle
hafva varit en af de värsta skälmarne; och det är
derför man nu skickar till mig ett fotografikort af den
der kommunarden, — hvilken skulle hafva kallat sig
Etienne Cosson, — för att jag skulle igenkänna om det
verkligen är min son; liksom jag icke skulle veta, att
det icke kan vara han ... min stackars hederlige och
oskyldige gosse, som skötte sin spinn-maskin så bra
och var stilla och fredlig som ett lam, när han fick
vara i fred för dåliga kamrater, förstås ... Det har
riktigt gripit mig, att man förolämpar mig på detta
sätt ..."

Den stackars gumman torkade sina röda ögon och
tillade, knackande emot bordet med sina stora magra
knogar:

"De kunna skicka sina fotografier af dömda
brottslingar till hvem de vilja, men icke till mig, och jag
skulle skämmas inför mig sjelf, om jag någonsin
nedlät mig till att kasta en blick på deras gemene
kommunard."

"Ni vill då icke ens öppna kuvertet?" inföll jag,
på en gång intresserad och rörd af hennes moderliga
tvärsäkerhet om sin sons oskuld.

"Nej, aldrig; jag skall bränna upp det så, som
det nu ligger försegladt."

"Det förefaller mig emellertid besynnerligt, att
ni icke fått någon underrättelse ifrån er son, allt sedan
ni var i Paris, efter hvad ni sade i går."

"Ja, ser ni, jag tror, att han aldrig fått det bref,
som jag skref till honom, innan jag reste, så att han
icke vet, att jag är här ... Kriget bröt ut just i det
samma, all postgång blef rubbad, och alla menniskor
blefvo som tokiga och yra af förskräckelse ... Jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free