- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
393

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Biljardspelaren i Lindan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I stället att dagen derpå fortsätta resan till
München, som vi ämnat, föll det oss in att stanna ett par
dagar i Lindau för att derifrån göra en utflygt till de
många vackra slotten och villorna kring Constanz och
stranden af Bodensjön.

Efter en ganska angenämt tillbragt dag stannade
vi på eftermiddagen en stund vid ett litet värdshus
eller schweizeri icke långt ifrån ett af dessa slott,
hvars tafvelsamling, vapen och praktfulla inredning
vi hört prisas, men som vi icke kunnat få se, derför
att egaren sjelf vistades der och för tillfället äfven
konung Ludvig af Baiern såsom gäst hos honom.

Jag önskade lifligt att få se den poetiske,
musikaliske och excentriske fursten, om hvilken jag hört
så många egendomliga drag och nästan otroliga
anekdoter, som gjorde honom till en verklig romanhjelte,
och i denna afsigt ämnade vi ännu en gång komma hit.

Emellertid sutto vi nu på det ensliga värdshuset
midt inne i skogen, der det icke tycktes kunna gläda
sig åt många kunder eller någon synnerlig freqvens,
och drucko surt vin tillsammans med värden sjelf, en
liten fet och gladlynt karl, som var ganska vänlig och
språksam och berättade oss, att han var enkling, hade
sin äldsta dotter gift i Friedrichshafen och den yngre
hernma att förestå hushållet.

I detsamma hörde vi tonerna af ett något
skrälligt piano, såsom ackompagnement till en ovanligt
vacker fruntimmersröst, hvilken utförde Margaretas sång
i Faust:

«Det en konung var i Thule» o. s. v.


Vi lyssnade: och på min fråga hvem det var som
sjöng, underrättade han oss med tydlig belåtenhet och
stolthet, att det just var hans dotter Annchen,
hvilken varit i pension i Schweiz, der hon lärt sig tala
franska, spela piano och ansågs för så musikalisk, att
en "spelmästare" ifrån München försäkrat, det hon skulle
kunna göra lycka vid teatern.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free