Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Månsken öfver Mont Blanc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den länge förvarade vaxbilden, hvars åsyn kanske
verkligen skrämt någon sjuk och nervös ung flicka,
som efteråt, i stället för förut, drömt derom; ty
ingenting är vanligare, än att man vid dylika historier för
effektens skull vänder bakfram på verkliga
förhållandet; huru som helst så hade namnet Jagello
Ivanowitsch Gospodin, som jag igenkände och som
frapperade mig lika mycket som den tydliga och noggranna
beskrifningen på den vackre, polske flyktingen, med
hvilken jag en gång sammanträffat i Sverige, gifvit
saken mera intresse.
Det var icke minsta tvifvel, att originalet till
den engelska damens drömsyn, denne hemlighetsfulle,
förmente läkare, som till slut befanns vara endast en
hopviken vaxdocka i en förseglad låda, var samme
yngling, som på kanalbåten vid Norsholm påstod sig
med knapp nöd hafva undkommit den grymma, ryska
politiken och Siberiens grufvor.
Det föreföll mig likväl ganska eget att efter så
många år återfinna hans namn och de tydliga spåren
af hans närvaro, oaktadt dessa spår voro så
hemlighetsfulla, att man deraf knappt kunde få den minsta
rediga och sannolika uppfattning, under det att
beskrifningen på hans person i trohet och noggrannhet
liknade ett fotografiporträtt.
Jag blyges nästan att tillstå det, men det är
likväl sannt, att just denna hemlighetsfullhet eggade
ännu mer min lust att få någon närmare reda på
förhållandet med den spökande Jagello Ivanowitsch, på
samma gång jag kände mig rätt belåten öfver, att icke
behöfva anse mig sjelf som en drömmare och fantast
genom uppenbarelsen af den gröngule gubben, hvilken
stått i månskenet framför mig på verandan.
Han hade visserligen, som man sade, kommit
framsmygande ifrån en koja, som sjelf liknade ett
underverk, men i alla fall var rimligare än en i åtta
år förseglad låda, och ehuru likfärgad dess invånare
än var, tillhörde han dock den "positiva" verkligheten,
och jag föresatte mig att, kosta hvad det ville, äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
