- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
104

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarliggande bref.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104

att icke väcka sin mor och med långsamma och tysrÉa
steg gick öfver gräsplanen framför huset, såg han
imellertid att ljus ännu lyste i friherrinnans rum, och han
anade, att hon väntade honom, nyfiken att få höra
hans intryck af den återkomne Alexander Dowerby,
om hvilken hon likväl till sonen icke yttrat en enéa
af de anmärkningar hon gjort till brodern.

Ventzel var likväl allt för nedstämd och ähå*
gad att meddela sig med någon menniska. Moderås
skarpa omdömen och bitande reflexioner skulle harVa
plågat honom; han smög sig derför helt tyst genöla
förstugan för att obemärkt komma in i sitt rum. u

Att undkomma en vakande qvinnas uppmärksaÄ*
het och i synnerhet en mors, det är imellertid svårt
och Ventzel hade icke satt foten på första trappsteget,
förrän han såg de hvita spetsarne af friherrinnans
nattmössa i den halfoppnade dörren.

—~ Ventzel! — ropade hon — vill du icke vara
god och komma in till mig ett ögonblick? :

— Förlåt mig, mamma, men om du icke tialr
något vigtigt att säga mig, så uppskjut det till i
morgon ... Jag är mycket trött och sömnig i qväll -—
svarade sonen undvikande.

— Åhnej, ingenting vigtigt; jag ville bara iiöra,
huru du fann Alexander.

—- Jag råkade honom icke . . . Han var icke
hemma . . . Godnatt! a

—- Godnatt då, min vän!
Hon tillslöt dörren och baronen gick in till s%

Morgonen derpå stod friherrinnan vid fönstret fi
matsalen, der hennes bror med vigtig och djupsififtijg
min redan var sysselsatt att lägga patience medan han
väntade på kaffet, som betjenten höll på att fram<itelå?>
då hon till sin förvåning fick se sin son, klädd fiaé&
omsorg, ståtligt och enligt alla den högre ridkonstils
regler, i galopp rida upp på gården, göra eri volt éifr
kring gräsplanen, som om han varit i en manege ocl*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free