- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
111

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarliggande bref.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

— Nej, så förekommer det äfven mig ... ehuru
stilen är hans, och denna tillkrånglade namn teckning,
som jäg så väl mins sedan skoltiden och som han
ständigt öfvade sig att skrifva både på bänkar och bord.

— Såsom domare bör du väl imellertid hafva
erfarenhet af huru namn och stilar kunna efterapas
ända till förvillelse.

— Visserligen, men det tyckes mig att du icke
har några verkliga skäl för dina djerfva förutsättningar.

— Men hans yttre olikhet ...

— Den bör likväl icke kunna vara större, än
hvad tio år kunna åstadkomma, eftersom tant Agatha,
tjenstfolket och alla andra igenkänt honom. •

— Men jag skulle verkligen vid hans åsyn aldrig
ens hafva tänkt på Alexander Dowerby, om man icke
presenterat honom för mig under detta nämn.

— Det bevisar ingenting .-. . Imellertid, om det
verkligen var hans ansigte, som jag såg i parken
öfver granhäcken ... — tillade baronen halfhögt och
med samma tankfulla uttryck, som han förut haft.

— Såg du honom? — utropade friherrinnan lifligt.

— Jag vet. icke, men det tyckes ju nästan sä,
enligt hans egen utsago här i brefvet och efter din
beskrifning . . . det mörka skägget ... de skygga
ögé-nen . . .jag skulle verkligen icke i denna person hafva
igenkänt Alexander ... Men i al Ja fall var karlen
mig icke’ alldeles obekant . . . jag har sett dessa5 drag,
ehuru jag nu fåfäijgj; anstränger mig för" ätt kunna;
återkalla hvar och nkr.

— Tro mig, Ventzel, det Var icke för din
förmenta kärlek till Cecilia, som han flydde, utan af fruk-

.tan att blifva upptäckt; jäg känner mig säker derpå.

— Käraste mamma, man får i dylika fåll icke
döma efter hvad man känner, ujfcati endast efter hvad
man ser och Wr -±- inföll Yentzel.

— I alla händelser skulle jag råda dig att resa
efter dem till Särö . . . Man behöfver ingen förévänd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free