- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
140

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarliggande bref.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

dre é£ eget intresse än på tantens ifriga ttppiÉaiiing,
gått dit för att beskåda och bedöma mor Lisas flit
och förmåga och garnets lämplighet för den påbörjade
handduks-drällen. i

Det hade varit en mycket varm dag, och solen
sänkte sig nu mot vester, melkn tunga fantastiska
molnmassor med skarpt guldglänsande kanter, som
börjat skocka sig samman på himmelen.

—. Jag tror, att vi få åska till natten —■ sade
mor Lisa, som barfotad och i lintygsärmarne sprungit
ut för att öppna grinden åt »unga fröken», i det hon,
skuggande ögonen med handen, tittade på sned upp
åt himlen, likasom en anka hvilken tror sig se höken.

— Det vore rätt godt; det är så qväft i luften
— svarade Cecilia.

— Ja, bara icke fröken får regn på sig ...
Se sådant svart moln!

––Å nej, jag hinner nog hem innan dess . . *

Godnatt mor Lisa!

Hustrun skyndade tillbaka uppför berget, der
stugan låg, och Cecilia lyfte upp sin klädning för
landsvägsdammet och trippade på dikeskanten med
raska steg för att undkomma den väntade regnskuren.

Hon hade imellertid icke hunnit långt, förr än
himlen blifvit alldeles blyfärgad och åskan hördes
mullra på afstånd.

Det susade i skogen omkring henne, och dammet
på vägen, upprördt af den framilande häftiga vinden,
kom i tjocka hvirflar mot henne. Hon stannade för*
blindad och vände sig om för att skydda sina ögon
för dess obehagliga möte*, halmhatten föll ned på
nacken, hårlockarne trasslade sig öfver panaa och kinder
och hennes tunna klädning, hopsnärjd af blåsten, lin*
dade sig omkring henne som ett vått lakan.

i Just i detta otrefliga ögonblick syntes, kommande
från en gångstig i skogen, en person, som-i nästa
minut stöd framför henne på landsvägen*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free