Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarliggande bref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
hviskade Cecilia med ängslig röst och satte sig upp,
just då baronen ville gå ut för att uppsöka källan.
— Cecilia! — utropade han med ett sådant
uttryck af återhållen smärta och lidelse, att den unga
flickan skrämdes deraf nästan lika mycket, som af de
ljud hon nyss trott sig höra.
Han hade återvändt och stannat tyst bredvid
henne.
— Det finnes någon menniska härinne —
återtog hon hastigt. — Jag är säker, att vi icke Äro
ensamma . . . Hör! . . . Hör du icke tunga och rossliga
andetag derborta vid väggen bakom Spiseln.
— Jag hör och ser ingenting annat än dig ...
— svarade Ventzel, likasom omedvetet och med
tankspridd röst; men erinrande sig den otillåtna
tvetydigheten af dessa ord, tillade han hastigt:
— Det är ju möjligt . . . det är kanske någon,
hvilken likasom vi blifvit öfverraskad af ovädret.- ;
Han upptog ur fickan ett cigarrfodral med elddon
och drog eld på en stryksticka, som upplyste den gamla,
mörka badstun för ett par sekunder. ?
— Hvem är der?— ropade han, i det samma Cecilia
instinktlikt fattade hans hand och höll honom fast
bredvid sig, ty båda hade i det hastiga eldskenet sett
en beysnnerlig oeh föga behaglig skepnad midt för sig,
på andra sidan om den sotiga eldstaden.
Det var en smutsig och illa klädd, blek och
skäggig karl, hvars ruskiga utseende ökades genom en röd
ylletrasa, som var knuten om hans hals såsom halsduk,
och en tjock knölpåk, som han höll i handen; han såg
föröfrigt klen och sjuklig ut, och hans insjunkna ögon
voro matta och sömniga, som om han antingen nyss
blifvit väckt eller icke vore fullt nykter.
— Hvem är ni der! Svara! — återtog Ventzel
med kort och hotande röst, under det hans hand fast
slöt sig omkring Cecilias, likasom hon varit hotad af
någon fara.
Claude Gerard. IX. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
