- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
151

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarliggande bref.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

151

hon nu åter befann sig i sitt eget rum syntes henne
allt förvandladt och belyst af en annan dager.

Detta tillfälliga möte med Ventzel hade likasom
väckt henne ur den dvala och likgiltighet, hvari hon
befunnit sig, och utan barmhertighet upplyst henne
om hennes eget hjertas tillstånd.

Tusen obehagliga jemförelser, tusen lifliga
hågkomster och en häftig, men för sen ånger trängde sig
på henne och kommo tårarne att störta ur hennes
Ögon med en smärta och förtviflan, som nästan skrämde
tant Agatha, hvilken trodde henne dödssjuk och lidande
af häftiga plågor i den vrickade foten.

Det är så ofta upprepadt, och hvar och en har
dessutom sjelf fått bidraga med .sina egna sorger att
bekräfta den gamla sanningen, att det är lidandet, som
stadgar och bestämmer karakteren, som gör oss till
fullvuxna, ansvariga menniskor.

Cecilia hade ännu denna afton varit ett harn,
inen efter en mörk och lång natt, en natt af smärta
och strider, af tvekan, villrådighet och slutligen
underkastelse för känslan af hennes pligt, lyste solens första
stråle öfver en blek och allvarsam, men lugn och fast
qvinna, som utan pjunk och tårar ville hålla sitt gifna
löfte och utan att rygga tillbaka för svårigheterna
vandra den väg fram, som hennes oerfarenhet och
barnsliga eftergifvenhet för tantens vilja en gång låtit
henne beträda.

Det var ett förfeladt lif, förfeladt och förspildt
genom ett af dessa sällsamma misstag, som synas oss
så plågsamma, så outhärdliga, just genom den
skenbara lättheten att undvika dem. Ett lif utan sol och
glädje, utan mål och intresse, ett lif af gagnlösa pligter
och okända uppoffringar ... Så tyckte den stackars
unga flickan i detta ögonblick utan att ännu kunna
fatta, det hennes egentliga villfarelse låg just i denna
förvexling af ord och intryck; ty hvilket lif är
någonsin utan mål och hvilka pligter äro någonsin gagnlösa*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free