Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
Svarta kappan. Skiss från 1722.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
En häftig smärta kom gossen att vacklav några
hagel hade träffat honomvmen i sin förskräckelse
sammanställande dermed Gud vet hvilka barnsliga
föreställningar, qväfde han hjeltemodigt det rop, som ville gå
öfver hans läppar, och sjönk tyst och blödaade ned
mellan buskarne. ■ •
Hur länge han legat här visste han icke sjelf.
Smärtan eller skrämseln hade gjort honom sanslös.
Då han åter öppnade ögonen^ såg han énistoiy svart
figur l&ngsamt passera förbi sig ned åt sjöstranden.
Den stannade der ett ögonblick och vände sig om.
Gossen såg då ätt den långa, svarta kappan, hvilken
räckte ända ned till fötterna, var framtill, liksom en
inesshake^ prydd med ett stort kors af silfver, som
lySte i månskenet.
i>fii§péns vålnad», hviskade det stackars barnet,
som, hätfdödt af förskräckelse, tyst och orörligt som
en sårad fågelunge, låg gömdt i gräset och stirfiade
på den hemlighetsfulle mannen, som nu böjde sitt
hufvud, öppnade kappan och lät ännu en annan varelse,
hvilken varit dold derin om, framträda.
Det var en qvinna, smärt fin och hvit som månens
strålar. Hon liknade en vålnad i sin långa svepning,
eller en nunna i sin slöja.
.;_ .Mathias kunde icke sa hennes ansigte, lika litet
som mannens. Han var öfvertygad, att det var spöken,
han såg, och fann det fullt i sin ordning, att båda
försvunno liksom sjunkna ned i jorden.
Hans sinnen förvirrades helt och hållet, det
brusade som ett vattenfall för hans öron, några timmar
af en feberaktig dvala förgingo, och han vaknade först
vid den smärta, han kände, då man upplyfte honom
från marken.
Han slog upp ögonen; den gamle, krokige fiskaren
höll honom i sina armar och nedlade honom sakta i
sin båt vid stranden. Det var nu i dagningen, him-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
