Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
Svarta kappan. Skiss från 1722.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
verkare, som man efterskickat, och jag följde henne
på gyckel, utan att veta hvart», tillade han torkande
med näsduken .sotet från sitt ansigte.
»Det misstaget måste man förlåta henne, då du
visar dig på gatan i denna skepnad . . ,»
»Jag är visserligen icke klädd för att uppvakta
en förnäm dam, som du tyckes vara, det är sant,
men den här maskeringen skedde helt oöfverlagdt strax
utanför din dörr . . . förlåt min obetänksamhet,
hvarmed jag icke kunde föreställa mig att jag kom fb’r
att förolämpa dig åtminstone.»
»Således.ett vanligt lättsinne!» inföll Cecilia
föraktligt.
■ »Cecilia! Hör mig», återtog Arvid, hvars ansigte
ändtligen återfått sin naturliga färg. »Jag vet icke
i hvad;., förhållande jag återser dig, men jag vet att
jag natt och dag önskat och hoppats på detta
återseende, för att få en förklaring af dig sjelf ... du
är skyldig mig sanning för din egen heders skull och
äfven för den kärlek, som du icke lika lätt kan
förjaga ur mitt hjerta, som du förjagar mig sjelf ifrån
dig . . . tala, Cecilia, om jag icke mer eger hoppet att
bli din make, så låt mig åtminstone förblifva din
bror5 om jag icke får älska dig som förr, så låt mig
åtminstone kunna rättfärdiga din flykt och behålla
aktningen för min syster ...»
»Du har rätt och jag skall göra det med några
ord ... Hvad säger den Heliga Skrift? Skall icke
hustrun öfvergifva fader och moder och blifva när sin
man; tror du att Cecilia skulle kunnat lemna slägt
och hem utan att vara en gift qvinna.»
»Cecilia! Du en annans maka?» utropade Arvid
förkrossad och bestört öfver den enda i sjelfva verket
tillfredsställande förklaring han kunde få, men hvarpå
han likväl icke i sin kärlek och smärta hade tänkt.
»Kom, Arvid, jag vill berätta dig min historia,
du har kanske rättighet att känna den oeh du skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
