- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
265

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -

Gnistor i mörkret.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

265

Bengt Prytz återkommit, hunnit påtaga en hvit
veckad ringkrage — ty de sedan brukliga släta
prestkragarna hade då ännu icke kommit i bruk — få
sina skor borstade och läst morgon- och bordsbönen
i hertigens ooh hertiginnans matsal, der de båda
furstliga personerna tillsammans med sin föga talrika
hofstat intogo en ganska bastant frukost, deri stekt gris,
brynta rofvor, \ ärtsoppa, honung och bakverk tillika
med »mumma» och .porsöl stundom funnos på den
aktningsvärda matsedeln.

Om man nu skulle bjuda oss dylika läckerheter
så tidigt på dagen, skulle vi troligen göra mycket
liten heder deråt, men för nära tre hundra år sedan
hade man en annan smak, och sjelfva den sjukliga och
klena hertiginnan med sina damer försmådde icke den
kraftiga anrättningen.

I detta ögonblick äro småsvennerna under
hofmästarens uppsigt sysselsatta att duka af bordet och
uppklifna på en pall, under ett af de högt sittande
smala fönsterna stå prinsessan Maria och hennes
hoffröken, jungfru Anna Zavinski, en ung flicka af polsk
börd, hvars föräldrar inkommit till Sverige med konung
Johan den IILs första gemål och hvars fattigdom,
fulhet och tålmodiga lynne gjorde henne mycket
lämplig till den plats, som hon innehade, hvilken ingen af
de adliga svenska jungfrurna varit angelägen om, och
som egentligen drottning Christinas maktspråk
tilldelat henne.

De båda damerna hade stält sig vid fönstret fpr
att kunna se ut på borggården, der hertigen, som nyss
tagit afsked af sin gemål och lemnat rummet, nu
stiger till häst för att göra en af dessa makliga
promenader utan nytta, utan nöje och utan mål, som han
hvarje dag vid denna tid företog och som
öfverensstämde med hans passiva, hans stillsamma lynne och
natur.

Herskarinnan i detta gamla slott, den nitton-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free