- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
266

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -

Gnistor i mörkret.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

266 ’*"

åriga Maria Elisabeth, hvilken historien omtalar såsom
ful, klen till själ och kropp samt af ett svårt och
häftigt lynne, framställer sig just icke heller
särdeles fördelaktigt i den yllna grå .klädningen med
gula kanter och utsömnader och den styfva, hvita,
veckade halskragen, som går tätt upp under hakan
och låter hennes stora hufvud hvila liksom på ett
porslinsfat.

Den bistra och styf sin ta Christinas af Holstein
dotter har ärft sin mors grofva, kantiga drag, stora
näsa och höga kullriga panna, utan att ärfva hennes
klokhet och kraft; och hertiginnans sneda axlar och
korta växt, hennes bleka hy och svaga, röda ögon
förneka henne till och med ungdomens behag, och göra
henne till en föga älskvärd maka åt den man, hvars
hjerta påstods hafva — liksom hans konungsliga
frändes — med ömhet burit bilden af den beundrade Ebba
Brahe.

Historien försäkrar äfven, att båda å ömse sidor

voro fullkomligt likgiltiga för ^varandra; men
qvinnohjertats hemligheter trotsa ofta både samtid och
efterverld, och den oroliga och skygga glans, som nu
genomtränger töcknet i den stackars Maria Elisabeths
ögon, då hon betraktar sin gemål der nere på
borggården, och den halfqväfda suck som undslipper
hennes bleka och torra läppar, då denne nu med
ridderligt hehag lyfter sin barett till helsning, svänger om
sin häst och rider ut genom vestra porten, skulle
kanske hafva gifvit historieskrifvaren en annan tanke.

Om det porträtt af hertig Johan som finns på
Gripsholm verkligen liknar honom, då har man också
svårt att .föreställa sig hans gemåls köld, ty han skulle
då hafva varit en ståtlig och vacker man; han har
sin mors, den sköna Gunilla Bjelkes ögon och milda
uttryck, och den höga pannans ädla och manliga
allvar liknar konung Gustaf Adolfs.

Porträttet framställer honom med harnesk och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free