- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
332

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -

Tönne Rolf.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

332

blick’ derefter uppstämdes med tillgjord pathos
Bd-gärds aria ur Lucie:

»Hulda engel som försvunnit» . . . etc.

Det var en blek och glåmig karl som sjöng med
en något hes, men ännu vacker röst, som hvarken
saknade uttryck eller metod.

Han hade draperat sig med den grofva sängfilten,
lyfte ögon och händer emot taket och .spelade nu den
förtviflade, döende älskarens rol, på ett sätt, som
tydligen visade att han fordom varit en lycklig och
applåderad landsortsaktör och sångare.

Häpen och undrande lyssnade Tönne med vidt
utspärrade ögon, då en äldre kamrat, som satt bredvid,
stötte honom i sidan och sade helt högt:

— Attinio är en kanibel att vara fin! . . . Han
sjunger som en klockare, tycker du icke det? . . .
Han har också varit en regal komediant förr i
verlden . . . men du får allt se det som är knepigare
ändå, när du blir utmönstrad och någon gång
kommenderad på kompars ...

— På kompars! . . . Hvad är det?

Svaret glömdes af ett skallande skratt, ty nu
hade en annan uppträdt i den komiska genren.

Med en avigvänd kappW öfver ryggen och en
psalmbok i handen härmade han och karikerade
regementets pastor med en verkligt förvånande talang,
under det att två andra gardister högtidligt på ett
sammanviket lakan framburo en nyfödd hundvalp, som
skulle döpas i en fältflaska.

Det råa och vidriga gycklet, som kanhända i
sjelfva verket vittnade mera om rus och lättsinne än
om verklig gudlöshet, väckte imellertid Tönnes fasa
och förfäran. Han stirrade på den förmente presten,
hvars egentligen vackra och regelbundna drag nu 4
dess fräcka och cyniska uttryck syntes honom
demoniska, och vid ljudet af de heliga orden, travesterade/

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free