Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
Tönne Rolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
relse, vände och vred den lilla bomullsduken, hvari
kardorna varit inknutna, och slutligen trillade ihop
honom så liten och så hård som en potatis.
Mor Ulla nickade med hufvudet på ett betydel*
aefullt sätt; hon visste ganska väl, att hennes son
fattat tycke för den lilla vallflickan, och hon både
förut alls icke varit belåten dermed; nu deremot, då
Lisa troligen aldrig skulle blifva hans hustru, kände
hon for henne det deltagande, som en gemensam sorg
alltid uppväcker.
—- Och nu ska jag säga er godnatt, och gå
min väg — tillade Lisa och steg upp.
— Vill du icke vänta ett grand; jag kunde
baka en glödpankaka på brådpannan åt dig i en
handvändning.
— Nej tack, jag känner mig så mätt, jag orkar
icke äta något.
— Så kan du ta det här med dig då; för inte
ska du gå härifrån utan någon traktering —
återtog gumman, med landtfolkets vanliga välitfening och
gästfrihet, och lade en stor smörklick emellan de båda
halfvorna af en itubruten brödkaka, som såg både
svart och hård ut, men som mottogs med tacksamhet
och ansågs för en stor läckerhet af den stackars Lisa,
hvilken kanske aldrig förr än i qväll, genom sin
bedröfvelse och sorg, känt sig riktigt mätt, och nu
omsorgsfullt vecklade in brödet i den ständigt
användbara bomullsduken.
Då hon kom ut var det ännu ljust, men
qvällarne i Oktober äro icke långa, och skymningen faller
hastigt inne i skogen. Så länge hon hade stugan i
sigte skyndade hon på sin gång, men allt som hon
aflägsnade sig blefvo hennes steg mera tunga och
långsamma, ty smärtan som hon hade sökt bekämpa
inför mor Ulla, blef henne nu öfvermäktig; hon
andades med svårighet och gick med sänkt hufvud
fördjupad i sina tankar, utan att gifva akt på den af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
