Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
Tönne Rolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
brutna och otydliga stig, som hon borde följa och
som hon så ofta gått.
Kommissariens skämt, hvilket mor Ulla kommit
att upprepa, att endast trolleri kunde återföra den
stackars rekryten, hade Lisa i sin upprörda
sinnes-stämning fattat helt och hållet efter bokstafven, och
då sinnet är nedslaget och hjertat utan hopp griper
fantasien ofta fast i hvarje orimlig och barnslig tanke.
— Ack! ack! Krist gifve att det vare möjligt!
— hviskade hon och fortfor helt högt i oändlig smärta.
— Sex år! . . sex år skall han försmak ta i
fångenskap och jag i sorg ...
v.,, I detsamma susade det på ett eget sätt öfver
hannes hufvud, hon tyckte sig höra ett hvinande ljud,
liksom af en hastig förbifarande kropp och ett doft
rop i sitt öra.
—- Wysten! . . Det är Wysten! — mumlade hon
tillintetgjord af förskräckelse och sjönk med slutna
ögon ned mellan de vissnade ormbunkarne i mossan
och lingonriset. ... . .
Det var en stor fågel, den hemskt ropande bärg-,
ufven, som flugit förbi henne, men den skrämda och
upprörda flickan tänkte icke derpå, ty hela hennes
själ hade just varit upptagen af föreställningen om
de# mäktiga och hemlighetsfulla »W-ysten», hvars namn
honj tyckt; sig höra ropas i skogen,
.v..;.Högt uppe i Starbergen, bakom den lilla
Gum-metorpsjön, bor nemligen, enligt folksägen i trakten,
ett skogsrå som kallas »Wysten», och ehuru hvar och
en, när man talar derom, med ett öfverlägset
småleende öppet försäkrar sin misstro till denna gamla saga,
så fins knappt en enda af ortens befolkning, hvilken
icke undviker Wystens förmenta tillhåll, i
synnerhet sedan det blifvit mörkt, och många hafva i
förtroende något att berätta om hans fula spratt, för
hvilka de sjelfva varit utsatta eller hört af trovärdiga.
bekanta och vänner, »så att det är dagsens sanning».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
