- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
373

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -

Tönne Rolf.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

373

ordnande hand förstått att bereda någon, om än aldrig
så liten, trefnad och snygghet, men i Bengts koja var
allt nästan så primitivt som i gräflingens eller räfvens
håla.

Framför elden, som brann på några löst hoplagda
stenar och hvars rök gick omedelbart ut genom *^tji
hål på taket, satt Bengt och lappade ett par stor;
bordet framför fönstret bestod af en tunna, hvaröfver
han lagt en gammal vagnsbotten, hvari det jernskodda
hålet för nageln ännu fanns qvar, en afsågad stock
tjenade som stol och sängen bestod af hägra bräder,
i ena hörnet, stöttade med stolpar, på hvilka den
bruna tallbarken ännu syntes.

Denne dverglike gubbe med det skrynkliga^ gula
ansigtet, de lysande, ungdomliga ögonen och den fe
synnerliga, rustika omgifningen, upplyst af det skarpa,
fladdrande skenet från risqvistarne på härden, var i
sanning mer vild och pittoresk än behaglig, och då
han vid dörrens öppnande hastigt grep efter yxan,
som låg bredvid honom, skulle en obekant och
vilsekommen vandrare säkert hafva tvekat att trädda in.

Det var imellertid icke hans yxa som väckte
Lisas farhågor, och innan hon hunnit taga ett steg,
sade han också helt vänligt:

— JasS, är det du Lisa . ♦ . Hur kom du in,
jag trodde mig hafva stängt dörren för natten . . . Du
har ändå gått hit? ,’. . Nå, jag kunde väl tro det . , .
sätt dig ned vid elden, det är kallt!

Bengt drog fram under sängen ett litet klumpigt
och af smuts och ålder svartnadt skrin, det enda
egentliga bohag, söm fanns, och stälde det bredvid
grankubben, der han sjelf satt.

Lisa sjönk ned derpå utan att säga ett ord, och
stödjande armbågarne emot knäna lät hon hufvudet
hvila i händerna.

— Nå, låt höra dina resoner . . . hvad vill du
jag skall göra? — återtog han efter ett par minuter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free