Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
Tönne Rolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
sig sitt öde och afvaktat slutet af sin långa
tjenstetid, men nu hade han ingen aning härom och (Jiikade
under för vantrefnad, sorg och hemsjuka. *
Det var sjelfva palmsöndagen. Solen strålade,
klar, och ifrån de långa ispiggaijne kring taket af m^or,
Ullas stuga i Starbergen dröp vattnet i täta clroppar,
uppsamlade i en kanal, som lille Petter var sysselsatt
att gräfva, för att låta en barkbåt segla förbi
fönstret, der Lisa, som nyss i mor Ullas sällskap koinmit
ifrån kyrkan, satt och läste i Luthers postilla, medan
gumman var sysselsatt att göra upp eld i Spiseln för
deras middag.
Allt sedan besöket* i Bengts jordkula hade hopp
och fruktan tärt och oroat Lisas hjerta.
Ömsom ansåg hon hela detta vidskepliga upptåg
för hvad det verkligen var och blygdes öfver sin egen
enfald, då hon lånat sig deråt, men ännu oftare före-*
kom det henne, som om en hemlighetsfull magt hade
verkat och indragit henne sjelf och den hon älskade
i gemenskap med och under inflytande af onda och
hemska väsen, att hon begått en synd och en
ogudaktig handling och att till straff derför hon skulle,
så!-som Bengt sagt, äfvéntyra sitt eget eller Tönnes lif,
Allt som tiden led minskades hennes hopp, och
ångest och fruktan ökades . . . Bengt hade narrat
henne, det var ju tydligt, och de sex olyckliga åren
skulle förgå i fåfäng väntan, för att slutligen kanske
låta henne återfinna den forne oskyldige, trohjertade
och hederlige ynglingen som en försupen, lätjefull
och förderfvad varelse, utan tro eller kärlek till
hvarken Grud eller henne.
Då mor Ulla ändtligen satte det rykande lerfatet
med uppvärmd kålsoppa på bordet framför henne, så
orkade Lisa just ingenting förtära deraf, och sedan
de båda qvinnorna på eftermiddagen roat sig med att
långsamt och omsorgsfullt vända några garnhärfvor^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
