Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
Prof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
vid den låga det förrädiska kärlekens konstlade löjen,
finna vi ungkarlar detta stundom allra bäst .. .
ftJr-låt! förlåt min fru, jag skulle icke tala så upprigtigt
till ett ungt fruntimmer, om hon iöke vore gift —
tillade brukspatronen, då ban märkte att Otilia icke
kunde hindra; en hastig och lätt rodnad — men, för
att återkomma till hvad ni sade, så låt mig yeta
hvarför ni skulle beklaga mig; alltsedan jag kan* minnas,
har man ständigt kallat mig en lycklig menniska»
— Men är ni det verkligen? r
— Ja, naturligtvis; man är ju lycklig, då man
kan få allt hvad man vill., , ny.s
— Och det tror ni er kunna? : >;
— Ja, tyvärr! —• brukspatronen suckade pä- ett
komiskt sätt, och hans utseende var så öfvermodigt
och retsamt att Otilia utbrast:
— Bet är då sant hvad jag hört, att ni är den
mest egenkära och inbilska menniska i verlden.
— Ah, jaså, ni har hört det . . . jag ser att ni
förstår hvarpå jag syftade, jag tänkte på qvinnorna
. . . nåväl, Vet ni, att om det funnes en enda som
förblef fullkomligt likgiltig för min hyllning, så svfir
jag att hon skulle bli min hustru . . .
— Hvilken löjlig motsägelse! Ert skämt är bra
smaklöst — sade Otilia, till hälften road och till
hälften förtretad öfver hans pojkaktiga prat.
-— Det vore det visst, i fall det icke vore rena
alvaret , . . Tänk sjelf efter; låt alla edra qvinliga,
ogifta vänner och bekanta passefa revy, hvilkan af dem
tror ni skulle neka att gifta sig med mig?——?v.
Den unge mannen fäste sj$ia skälmska och
trotsiga ögon på- Otilia, men hon nedslog sina,med ett
visst sorgset älvar, ty hon kunde icke förneka inför
sig sjelf, att det ■ verkligen låg sanning under bans
skämt, och att han hads fullkomligt rätt; d«t Yar
henne omöjligt att finna någon, som antagligen skulle
försaka detta »lysande parti». !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
