Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
Prof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Otilias röst var mer likgiltig, än som behöfdes,
för att ådagalägga hennes fullkomliga kallsinnighet för
saken.
— Jag menar naturligtvis återse honom såsom
friare . . . det skuUe vara en stor lycka, ett lysande
parti ...
-~- För all del, plåga mig icke med dylika dumma
och aldeles omotiverade förutsättningar . . . det är som
jag skulle hö’ra gamla tant Anne-Charlotte der hemma.
— TanJ Anne-Charlotte är ett ganska förståndigt
fruntimmer.
— Men jag hoppades likväl, att du skulle vara
en smula klokare.
— Det pretenderor jag icke alls . . . Och det är
du, Otilia, som är tanklös och oförståndig . . . besinna
att svärfar är gammal, och att hans pension är det
enda ni ha att lefva af.
—r Hur kan du ett enda ögonblick inbilla dig,
att jag skulle taga hänsyn dertill, i det fall som du
menar ...
— Tyvärr, tror jag det icke heller . . .
— Eller att jag skulle gifta mig, för att bli
försörjd.
— Nåväl, så gift dig då af tycke och kärlek.
— Det kommer jag heller icke att göra.
— Du skulle då förblifva ogift?
— Ja, det är just hvad jag tänker ...
— Så tänkte äfven jag, innan jag sett din bror . . .
det der är barnsligheter, hvarpå vi, sanningen att säga,
aldrig ens sjelfva tro.
-— Men för mig är det visshet.
— Säg mig hvarföre?
— Derföre . . . derföre ... jag har sagt dig det
en gång förut . . . derför att jag vet, det ingen gifter
sig med mig för min egen skull.
— Jag hoppades verkligen att det skäl, du då
androg, endast var ett skämt för att dölja din mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
