- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
451

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -

Prof.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

451

— Jo, jag vill genast se efter i Wolmars bref
och papper. . . . Om vi icke finna någonting, så
fruktar jag att allt hopp om hennes medverkan är fåfäng,
ty, som jag sagt. er, jag var ännu till sista aftonen
innan han sjuknade helt och hållet okunnig om orsaken
till hans hypokondri, och vet endast att denna
olyckliga flicka bodde i Stockholm och att hennes far, som
varit militär, är död för ett år sedan.

— Men detta torde möjligen vara nog —
mumlade doktorn.

Friherrinnan ringde på sin kammarjungfru for
att hastigt blifva klädd, och doktorn gick ut i salongen
under afvaktan på resultatet af hennes forskningar
efter namnet på den okända älskarinnan.

En hel timma förgick, och då friherrinnan
återkom sade hon med återhållna tårar:

— Jag tycker att Wolmar sedan i går
undergått en sorglig förändring . . . han tycks icke mera
ha medvetande om något . . . sjelfva yrseln var
mindre oroande än denna dödslika dvala . . .

— Har ni ingenting funnit? — frågade doktorn,
utan att vilja besvara hennes anmärkning.

— Jo, detta visitkort . . . det måste vara
hennes ... — Hon räckte honom kortet. Doktorn såg
derpå och tycktes tveksam och tankfull, medan
friherrinnan, utan att märka hans egendomliga min, återtog:

— Det är icke mycket hopp, att ett bref med
endast dessa namn kommer till henne i tid, då man
hvarken vet gata eller husnummer . . .

— Åhjo, det är icke detta som nu är
tvifvelaktigt — inföll doktorn — utan en annan sak, hvarpå
det är min pligt att fästa er uppmärksamhet ... om
den der flickan kommer hit och er son får lefva, så
är det ju tänkbart att deras förbindelse återknyts . . .

— Ack, doktorn! Hur kan ni tro, att en mor
tvekar och öfverlägger, då det gäller hennes barns
lif ... måtte det blott lyckas/ såsom ni tänker . . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free