- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
487

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Militärbalen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

487

och skilnaden bestod endast i uppfostran och
lefnadsställning, men detta är ofta för menniskan lika
vigtigttfch bestämmande, som förädlingen af ett
äpel-träd, hvars grenar, vuxna från samma röt^ bära på en
gång stora, saftiga frukter och små, gi*ötia surkartar.

Susanna hade, liksom Hillevid, af i .naturen ett
mycket lifligt lynne, starkt utvecklad skönhetskänsla
och mycken fantasi, men då dessa egenskaperi i hejdade
och ledda genom en sorgfällig och god nppfosti?an,
gjorde Hillevid till en särdeles intagande, pligttrogen
och klok ung qvinna, hade de hos den stackars
moderlösa, försummade landtflickan •— hvilken saknade all
ansan bildning, än den möjligen några med glupskhet
och utan urskiljning lästa romaner kunnat åstadkomma
T*rt verkat mera ondt än godt, ty medan Susanna
kokade mat, skötte sin fars lilla trädgårdT vårdade
hönsen och väfde ylletyg for vintern, så spökade i hennes
hjerna brokiga bilder af ett annat lif, och brinnande
önskningar, som aldrig kunde förverkligas. Hon hade
förlofyat sig med den beskedlige adjunkten, mindre af
värkligt tycke för hans person, än af begär ^tt; hafva
en beundrare och fastman. v

»Jag undrar icke öfver, att du blef .mycket iför*
vånad <)fver att se mig här», svarade Susanna med
sin landsortsdialekt, och satte sig helt blygaamt på
yttersta kanten af soffan, bredvid sin. fprpäma och
af-undade vän^ medan hennes ögon flögo rundt omkring
rummet, med en så tydlig häpnad och förtjusning
öfver dess komfortabla prakt, att Hijlevid måste småle
deråt. .

DDet kommer sig deraf», tillade honr »att
Leon-tine skickat mig hit med helsningar, att hon ännu icke
på åtta dagar kan komma, ty hennes faster är hos
henne på besök, och ämnar troligen stanna hela nästa
vecka;»

#Nå, ja, hon är välkommen när som helst; héth
nes rum är i ordaing,4 och vi skola alltid blifva glada

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free