- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
531

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Borta och hemma.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

531

försörjd, jag hade i min lille bror allt, hvad jag
behöfde såsom ersättning för denna otur . . . Och nu
är denne bror blifven en ung, vacker man och en
ovanligt skicklig officer, som gör heder åt sitt namn
och fröjd åt sin gamla syster.»

»Ja visst, ja, och. som en vacker dag blir general
eller krigsminister», tillade Wathier skrattande och
reste sig upp.

»Har du redan slutat? Här fins mer the, om
du vill ha’», sade Margaretha, som tagit locket af
kannan och tittade deri.

»Nej, tack, jag är belåten.»

»Min stackars goaséy du är säkert icke mätt . ♦ .
Jag hade ingenting i qväll åt dig, ty jag trodde
nästan, att du skulle äta ute.»

»Ja, kamraterna ville ha’ mig med, men det blir
alltid så dyrt och smakar så illa.»

»Smakar illa? Hvad säger du? I jemförelse
mfed det här grofva brödet och ostbiten, som blifvit
så liten ©en hård, att ingen törs göra slut på honom» ...

»Men som jag vet dig sitta här hemma i
ensamheten och betrakta kanske, och icke ens vilja äta upp,
för ätt spara den åt mig», inföll Wathier, bemödande
sig att, liksom Margaretha, vända den hårda
sanningen till skämt, för att mildra den för hvarandra;
»just derför äcklar det mig riktigt, att äta ostron och
hjerpar och dylikt tiMsamman med rika kamrater.»

Margaretha lade armen om hans hals, kysste
honom på den hvita och vackra pannan, som var så
olik hennes egen, och sade halfhögt:

»Men du behöfde verkligen något högre diet, ty
du får arbeta så strängt ... Tänker du sitta länge
uppe i qväll? Den der kartritningen förderfvar rent
af dina ögon.»

»Åhnej, jag är icke hågad i afton, jag skall bara
rita af ett gevärslås, innan jag lägger mig ... Ack,
det var sant! Mina handskar äro så smutsiga; har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free