- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
544

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Borta och hemma.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

544

»Begär ingenting sådant ännu, Margaretha .
det är för tidigt . ;i . för tidigt för mig . . .», svarade
Wathier, halft klagande, halft på skämt.

»Ja, du har r#tt; det är för tidigt, och medan
du väntar derpå», återtog Margaretha i samma ton,
»s& måste du (fortfara att vara den qvicke q^Jx glade,
elegante .och., eftersökte löjtnant Svaneskjöld.»

»Som du vill; min verkliga menniska tycks mig
ändå alltid stanna qvar här i hemmet hos dig,»

»Må så vara; men stig nu upp och kläd dig, för
att gå, på balen; när allt kommer omkring, så torde
du hafva misstagit dig både på den förmente friaren,
dig sjelf och Adelina . . .»

,)

Löjtnanten gick. Han skulle hafva gått äfven
utan systerns uppmaning, ty han var ännu endast
tjugotre år, för första gången uppriktigt förälskad, och
således riktigt lysten efter, att plåga sig sjelf och
strida för sin sak till det yttersta. ?

Margaretha vakade ensam vid sin lampa, och då
hon slutat sitt skolarbete, gick hon in i; broderns
rum efter hans vapenrock, epåletter, sabel och högt
mössa; alltsammans skulle borstas och putsas till
morgondagen, och hon gjorde det med en nästan öm och
kärleksfull omsorg,; ty för henne, den högsinnade,
idealistiska qvinnan, var all denna tomma: ståt icke en
listig lockelse för ynglingens fåfänga, en barnslig och
simpel ersättning för arbete, chikaner, svett och möda,
utan det var prydnaden för det möjliga dödsoffret på
fosterlandets altare, det var den hängifne och tappre
krigarens hedersdrägt, som kanske en gång skulle
färgas afhans blod, hvars fläckar inför hennes ögon
ständigt tycktes lysa mellan silfverbroderierna, hvilka
syntes henne som symboler och heliga färstrifningar derpå.

Nattens timmar skredo fram, men hon kände sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free