- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
19

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sant, att polisen i Winipeg kan intyga, alt jag liar
morföräldrar boende i England, men det är länge sedan
dess, och man kan visst antaga att de nu äro döda. I
alla händelser har jag aldrig hört någonting från dem.

Jag hoppas, att den godhjärtade kvinnan i Reno skall
läsa dessa rader och förlåta min djärvhet oeli
osannfär-elighet. Jag urskuldar mig icke, ty jag känner ingen
blygsel. Det var ungdom, livsglädje och äventyrslust
som förde mig till hennes dörr. Och det gjorde mig
gott. Det lärde mig hur riktigt hjärtegod en
människa kan vara. Jag hoppas att det också gjorde henne
gott. I alla händelser måste hon få ett gott skratt
åt det nu, sedan hon fått veta hur alltsammans
verkligen förhöll sig.

För henne var min historia sann. Hon trodde på
mig och hela min familj, och hon var full av
bekymmer för den besvärliga resa jag måste göra, innan jag
skulle komma fram till Salt Lake City. Hennes
oroliga omsorger hadc så när bragt mig på det hala. Just
som jag stod i begrepp att gå — med händerna fulla
av matsäckspaket och fickorna svällande av
yllestrumpor — kom hon att tänka på en sin brorson eller onkel
eller annan sorts släkting som hade anställning vid
järnvägsposten och skulle passera Reno just med det
tåg jag ämnade stjäla mig till att följa med. Jo,
det var just skönt! Hon ville följa mig till stationen,
berätta min historia för honom och förmå honom att
gömma mig i postvagnen. På det sättet skulle jag
utan fara och besvärligheter kunna få komma ända
till Ogden. Och därifrån var det bara några mil till
Salt Lake City. Hjärtat sjönk i mitt bröst. Hon blev
helt ivrig under det att hon redogjorde för sin plan, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:05:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljvagabond/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free