- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
26

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

också är dörren låsl. Varken konduktör eller
brom-sare kan komma till honom och fordra biljett eller
kasta ned honom. Det är klart att han förblir
oantastad tills taget stannar. Då måste han hoppa av i
tid och springa före i mörkret, för att hoppa på igen
när tåget hinner upp lionom. Men det kan gå till på
olika sätt, som jag nu skall förklara.

När tåget gick ut från stationen, rusade de tjugu
landstrykarna till de tre blindvagnarna. Några av dem
kravlade sig upp innan tåget hadc gått en vagnslängd.
Det var ena riktiga dumskallar, och jag såg dem
också bli nedvräkta med fart. Nu var tågbetjänmgen
naturligtvis varnad, och första gången tåget stannade
be-gvnte leken. Jag hoppade av och sprang ett stycke
framåt skenorna, följd hack i häl av en hel rad
ined-bröder, vilka dock en efter annan avstodo från
kapplöpningen. Det fordras behändighet och mod, när det
gäller att hoppa upp på elt tåg i full gång.

När tåget lämnar en station, befinner bromsaren sig
mellan ett par blindvagnar. Han har ingen annan
möjlighet att komma tillbaka till de andra vagnarna
än att hoppa ned under farten och gripa tag i en
plattform, där vagnsändarna icke äro »blinda». När han
anser alt farten ej är raskare än att han kan våga
det, hoppar han av, låter ett par vagnar köra förbi och
hoppar så upp igen. Landstrykaren måste således
befinna sig så långt i förväg, att bromsaren hunnit
lämna blindvagnens plattform innan den befinner sig
framför tjuvåkaren.

Jag sprang ungefär femtio fot längre än den
ihärdigaste av mina kamrater och väntade sedan. Tåget
sattes i gång. Jag såg bromsarens lykta vid den för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:05:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljvagabond/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free