Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de ha hunnit ett stycke förbi, kan jag lugnt gå fram till
de främsta vagnarna. Tåget sättes i gång och jag
äntrar den främsta blindvagnen utan något slags
opposition. Men innan vi ha kommit i full fart och just
då jag tänder min cigarrett upptäcker jag att eldaren
har krånglat sig över kolen till den bakre sidan av
tendern och står där och ser ned på mig. Jag blir
alldeles förskräckt. Från den plats där han står kan
han krossa mig till mos med kolstycken. Men i
stället tilltalar han mig, och jag märker med lättnad att
hans ton vittnar om beundran.
»Din rackarunge!» utbrister han.
Det är en stor komplimang, och jag känner mig
ungefär som en skolpojke då han får premium.
»Hör du», ropar jag upp till honom, »kan du inte
låta bli att rikta vattenslangen på mig vidare?»
»Gärna det», svarar han och går tillbaka till sitt
arbete.
Jag har således ingått vänskap med loket, men
bromsarna återstå. Vid nästa hållplats bli alla tre
blind-vagnsplattformarna bevakade och jag måste »däcka»
ungefär mitt på tåget. Men nu har man kommit
underfund med min metod och tåget stannar. Herrar
bromsare måste ha mig alt bita i gräset, det ha de
allvarligt föresatt sig. Tre gånger stannar det väldiga
tåget för min skull vid denna station, och för varje
gång bli mina förföljare lurade och jag »däckar» på
nytt. Men det är hopplöst, ty de ha äntligen fått
situationen klar för sig och förstå att de ej kunna skydda
tåget mot mig. De måste hitta på någonting annat.
Och det göra de. När tåget stannar härnäst, sätta
de efter mig med full fart. Aha — jag förstår! De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
