- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
48

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lian icke fatta varför jag icke skulle göra som han.
För ett par månader sedan hadc han varit med i
Cox-cys armé, då den marscherade till Washington, och
det måste ha varit detta som givit honom smak för
militärlivet. Jag var ju också veteran, ty jag hade
som menig man tillhört kompaniet L. i andra
divisionen av Kellys arbelareliär, vilket kompani i
allmänhet var känt under namnet »Nevada-stormcn». Men
mina militära erfarenheter hadc haft en motsatt
verkan på mig, så att jag lämnade den landstrykaren
ensam på sin väg till krigsfolket, medan jag drev
omkring för att skaffa mig middagsmat.

Sedan detta värv var fyllt, styrde jag kurs mot bron
som går över till Susquehanna till den vänstra stranden.
Jag hade glömt namnet på järnvägen som går nedåt
det hållet, men medan jag låg i gräset på morgonen,
hade jag fått i milt huvud alt jag skulle bege mig
till Baltimore — så att till Baltimore skulle jag således
med den banan, vad den än hette. Det var en varm
eftermiddag, och när jag kom halvvägs över bron,
träffade jag på några prissar som badade. Av med
kläderna och huvudstupa i vattnet! Det var ett
härligt bad, men när jag kom upp igen och klädde på
mig, upptäckte jag att jag var bestulen. Någon hadc
rotat igenom mina fickor. Jag lämnar åt mina läsare
att bedöma huruvida det att bli bestulen kan vara ett
tillräckligt äventyr för en dag. Jag har känt folk som
blivit bestulna och sedan talat om det i hela sitt liv.
Det är nu visserligen sant, alt den som rannsakade
mina fickor icke fann mycket att ta — så där en trettio
eller fyrtio cents i nickel och koppar, förutom tobaken
och cigarrettpapperet — men det var allt vad jag ägde,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:05:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljvagabond/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free