- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
58

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han gav mig det första kortet, hejdade han sig och
sade:

»Ha vi inte träffats förut, kamrat?»

»Visst ha vi det», svarade jag. »Men då var du
inte klädd som nu.»

Han såg fundersam ut.

Då gick ett ljus upp för honom, och med skratt och
livliga utrop hälsade han mig som gammal kamrat
■— ty i Buffalo hade han burit randiga kläder, medan
han avtjänade sin lilla tid på Erie Countys
korrektions-inrältning. Och vad det beträffar, så hade jag då
varit klädd på samma sätt, ty också jag hade en liten
tid att tillbringa där.

Spelet kom i gång och så fick jag veta vad vi
spelade om. Utför banken åt floden till gick en brant
och smal stig ner till en källa som låg ungefär
tjugufem fot nedanför den plats där vi sutto invid bankens
rand. Den som »blev bet» skulle ta en liten burk,
vari man hadc haft kondenserad mjölk, och hämta
upp vatten i den åt de vinnande.

Då det första spelet var slut, var det negern som
hade förlorat. Han tog den lilla bleckburken och
kravlade sig utför branten, och vi sutto där uppe och gjorde
narr av honom. Vi kolkade i oss vatten som svampar.
Fyra gånger fick han hämta vatten endast åt mig,
och de andra voro lika slösaktiga i fråga om att läska
strupen. Stigen var mycket brant, och ibland halkade
negern då han var halvvägs uppe, spillde ut vattnet
och måste vända om efter mera. Men han blev icke
förargad. Han skrattade lika hjärtligt som någon av
oss — och det var därför han halkade så ofta. Oupp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:05:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljvagabond/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free