- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
59

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hörligt lalade han om, vilken oerhörd massa vallen
han skulle dricka när en av oss andra förlorade.

När vår törst var släckt, började vi spelet på nytt.
Negern blev återigen »bet», och vi drucko allt vad vi
orkade. Tredje och fjärde spelet gav samma resultat,
och för varje gång var den tjocke negern nära att
förgås av skratt åt det öde som drabbat honom. Och
vi voro också nära alt dö av skratt, så roligt hade vi.
Vi skrattade som sorglösa barn eller som gudar, där
vi lågo vid vallkanten. Jag vet att jag skrattade så
r.lt jag trodde huvudet skulle spricka, och jag drack
vatten ur bleckburken tills jag ej kunde rymma en
droppe mera. Vi diskuterade på allvar frågan
huruvida vi skulle kunna äntra tåget då det gick uppför
stigningen, sedan det myckna vattnet hadc ökat vår
kroppstyngd. Denna särskilda sida av situationen höll
på att alldeles göra kål på negern. Han måste avbryta
vattenbärning i minst fem minuter för att ligga på
magen och vrida sig i skralt.

Skuggorna blevo djupare och nådde allt längre och
längre över floden, den milda, svala skymningen kom,
och fortfarande sutto vi där och drucko vatten, vilket
vår svarle munskänk hämtade gång på gång. Glömd
var kvinnan som jag sett piskas en timme förut. Del
bladet var läst och vänt. Jag var nu sysselsatt med
en ny sida, och när visslan skulle låta höra sig,
medan tåget arbetade sig uppför stigningen, var även den
avslutad och en ny börjad. På detta sätt fortgår det
med livets bok; man läser sida efter sida, sidor utan
tal — när man är ung.

Men så kom ett spel då negern icke blev »bet».
Offret var en mager landstrykare, som såg ut alt lida av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:52:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljvagabond/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free