- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
73

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oss. EU sådant dröjsmål uppstod redan i första »hall»
där vi kommo in. Man får ieke länka sig en sådan
hall som en korridor. Tänk er en avlång kub uppförd
av tegel sex våningar i höjd, och i varje våning en
rad celler, låt oss säga så där en femtio stycken i varje
rad — med ett ord en kolossal bikupa. Placera denna
kub på marken och inneslut den i en byggnad med
tak ovanpå och murar runt omkring. Så ser en »hall»
ut i Eric County’s korrektionsinrätlning. Tänk er
också, att ett smalt galleri med räckverk av järn löper
utmed cellraderna, varjämte dessa gallerier på bägge
hållen stå i förbindelse med varandra genom ett
rädd-ningssystcm av smala järnslegar.

Vi blevo således hejdade i den första hallen, under
väntan på att en vaktmästare skulle komma och öppna
för oss. Här och där sågo vi fångar röra sig — med
kortklippt hår, slätrakade ansikten och klädda i den
randiga fångdräklen. Jag såg en av dem stå på
galleriet utanför den tredje cellraden. Han stod där
framåtlutad och med armarna vilande på räckverket,
tydligen alldeles glömsk av vår därvaro. Han tycktes
stirra rakt ut i tomma luften. Min vän gav ifrån sig
ett sakta väsande ljud. Fången tittade ned. Tecken
växlades mellan dem. Så flög min väns bylte ljudlöst
dit upp. Fången tog emot det, och det försvann med
blixtens hastighet innanför hans skjorta, varefter han
åter stod där och stirrade som förut. Min vän hadc
sagt att jag alltid skulle följa hans exempel. Jag
avvaktade ett tillfälle då vakten vände ryggen till, och så
gick mitt bylte samma väg som hans.

En kort stund därefter öppnades dörren och vi
tågade in på rakstugan. Där funnos flera män i randiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:05:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljvagabond/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free