- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
75

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fanns många sådana biinkomster där i fängelset — och
även jag skulle komma att begagna mig av dem, tack
vare min nya vän.

Där fanns många stolar, och barbcrarna arbetade
raskt. Aldrig bar jag sett skägg rakas ocli bår klippas
så fort som där. Man tvålade in sig själv ocli
barbera-des sedan med en hastighet av en minut per man.
Hårklippningen tog en smula längre tid. Inom tre
minuter var de aderton årens dun skrapat från mitt
ansikte, och mitt huvud var så glatt som en
biljardboll. Helskägg och mustascher — allt togs bort,
liksom våra kläder och allt annat. Ni kan lila på, att
vi sågo ganska litet förtroendeingivande ut när de voro
färdiga med oss. Jag hadc icke förrän då haft
rikligt klart för mig hur genomfördärvadc vi verkligen
voro.

Så kom uppställningen — fyrtio eller femtio män,
lika nakna som Kiplings hjältar då de stormade
Lung-tungpen. Visiteringen erbjöd inga svårigheter. Det
var bara våra skor och vi själva. Två eller tre djärva
själar, som hadc hyst misstankar angående
barberar-nas ärlighet, befunnos ha tillhörigheter gömda i skorna
— tobak, pipor, tändstickor och småslantar — och allt
blev genast konfiskerat. När delta var ombesörjt,
lämnade man oss våra nya kläder — grova fångskjortor
och byxor och jackor med iögonfallande ränder. Jag
hade alltid haft den föreställningen, att den randiga
fångdräklen måste lTäras först sedan man blivit dömd
för ett urbota brott. Nu visste jag bättre besked, iförde
mig skammens kännetecken och fick därefter en
försmak av vad flankmarsch vill säga.

En och en gingo vi tätt efter varandra med bägge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:05:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljvagabond/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free