- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
77

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inan». Den som gav honom anställningen var också
fånge och förtroendeman och benämnd »förste hallman».
Det fanns tretton sådana förtroendemän där i hallen.
Tio av dem hadc ett cellgalleri var att svara för, och
över dem stodo förste, andre och tredje hallmännen.

Vi nykomna skulle stanna i våra celler hela dagen
för att vaccinen skulle »ta», upplyste min reskamrat.
Dagen därpå skulle vi sättas till hårt arbete ute på
fängelsegården.

»Men jag ska’ laga att du kommer ifrån det arbetet
så fort jag kan», lovade lian. »Jag ska’ nog få en av
hallmännen struken, så att du kan få hans plats.»

Han stack handen innanför skjortan, drog fram
byltet som innehöll mina dyrbara tillhörigheter, stack in
det mellan järnstängerna och fortsatte sin vandring
nedåt galleriet.

Jag öppnade byltet. Alltsammans var där. Det
fattades icke en enda tändsticka. Jag delade tobak till
en cigarrett med min cellkamrat. Då jag ämnade stryka
eld på en tändsticka för att tända cigarretten, hejdade
han mig. Ett trasigt och smutsigt stoppat täcke låg
på vardera hritsen — mera sängkläder fanns icke. Han
rev av en smal remsa av det tunna tyget, rullade den
till en lång ocli smal cylinder och tände den med den
dyrbara tändstickan. »Luntan», som han kallade den
sammanrullade trasan, flammade icke upp, utan brann
långsamt från ena ändan, med glöd som varade i flera
timmar. När den hade brunnit slut, lagade vi till en
ny som tändes vid den förras sista glöd. Vi kunde
sannerligen ha givit Prometheus goda råd i fråga om
att hålla eld vid makt.

Klockan tolv serverades middagen. Nere vid golvet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:05:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljvagabond/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free