- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
83

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och tillsatt ined salt och en droppe flott. Om kvällarna
serverades det med en rödbrun färg, som trotsade alla
definitioner. Det var ett förbaskat uselt té, men ett
präktigt varmt vallen.

Vi voro ett ständigt hungrigt följe, jag och alla mina
treltiodagskamrater i Eric Countys fängelse. Det var
endast de som sutto där på lång tid som visste vad det
var alt ha tillräckligt att äta. Orsaken var att de skulle
ha dött rätt snart, om de hadc fått samma kost som
vi. Jag vet att de hade det bättre, ty det fanns en hel
flock »långsittare» i nedre våningen i vår hall, och när
jag var hallman, stal jag av deras mat då jag delade
ut åt dem. Människan kan icke leva av bröd allena
— i all synnerhet då man inte ens får tillräckligt av det.

Min reskamrat höll ord. Efter två dagars arbete på
fängelsegården fick jag komma ut ur cellen och
tjänstgöra som förtroendeman. Mornar och kvällar
levererade vi brödet till fångarna i deras celler, men klockan
tolv använde vi en annan metod. Då kommo fångarna
inmarscherande från sitt arbete, och så snart de stego
inom dörren skulle de ta händerna från den framför
gåendes axlar. Strax innanför dörren stodo stora
trälådor fulla med bröd, och där stod också vår förste
hallman och två av hans underordnade. Jag var en av
dem. Vårt arbete bestod i att hålla fram lådorna
medan fångarna tågade förbi. Så snart min låda var tom,
slod den andre hallmannen färdig all intaga min plats
med en ny, och när hans var tömd, var det återigen
min tur. Och på detta sätt travade hela flocken förbi,
medan varje man sträckte ut sin vänstra hand och tog
en ranson bröd från den framräckta lådan.

Förste hallmannens åliggande var någonting helt an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:05:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljvagabond/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free