- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
98

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rig stackare, men i början mycket mild och foglig. Det
förhöll sig för övrigt också som han hade sagt. Han
hade kommit bortåt cirkus till, och eftersom han var
mycket hungrig, hade han letat sig fram till tunnan,
där avskrädet från cirkusfolkets bord hälldes ut. »Och
det var gott bröd», försäkrade han mig, »men något
kött såg jag inte till.» En polis hade emellertid fått
se honom och arresterade lionom, och så satt han där.

En gång gick jag förbi hans cell med ett stycke smal
metalltråd i handen. Han bad mig om den så
bevekande, att jag stack in den till honom. Utan annat
verktyg än sina fingrar hade han inom en helt kort
stund brutit tråden i små stycken och böjt dem till
ett halvt dussin ganska passabla säkerhetsnålar,
vilkas uddar han slipade mot stengolvet. Jag skaffade
mera material som han bearbetade på samma sätt, och
vi startade en hel liten affär med våra nålar. Jag
betalade lionom med extra ransoner bröd och då och då
en bit kött eller ett soppben med märg i.

Men fängelselivet tog på honom och så småningom
blev han våldsam. Hallmännen roade sig med att reta
honom. De proppade hans svaga hjärna full med
historier om att han hade fått en stor förmögenhet i arv,
och att det var för att beröva honom den som man
hade satt honom i fängelse. Det fanns ju — som han
själv mycket väl visste — ingen lag som förbjöd någon
att äta ur en skultunna. Och därför satt han orättvist
i fängelse. Det var bara en komplott för att komma åt
hans pengar.

Det första jag hörde om saken var när de andra
skrattade åt den historia de hade inbillat honom.
Sedan höll han en allvarlig konferens med mig, berät-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:05:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljvagabond/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free