- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
113

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så som hästen drages till vatten eller brevduvan till
den plats där hon har sitt ho. Men det var en natt
som vi ej kunna minnas med välbehag. Ovanpå
ångpannorna låg ett dussintal landstrykare före oss, och
där var för hett för oss alla. Till råga på eländet ville
maskinisten på inga villkor tillåta oss att uppehålla
oss på någon annan plats i rummet. Han föreläde oss
att välja mellan den anvisade platsen och snön utanför.

»Ni sa’ ju att ni ville sova — sov då för tusan»,
sade han till mig, då jag kom ned i eldrummet utpinad
och alldeles utom mig av värmen.

»Vatten!» flämtade jag och torkade svetten ur
ögonen. »Vallen!»

Han pekade mot dörren och försäkrade mig, att
någonstans därute i kolmörkret skulle jag finna floden.
Och jag gick för alt söka upp floden, gick vilse i
mörkret, föll omkull i snödrivorna ett par tre gånger och
vände halvt förfrusen om till platsen på ångpannorna.
När jag hade töat upp, var jag törstigare än någonsin.
Överallt omkring mig lågo landstrykare som klagade,
jämrade, suckade, flämtade och stönade, kastande sig
av och an i sin vånda. Vi kunde jämföras med en
flock fördömda som stektes på halster i helvetet, och
maskinisten — denna inkarnation av Lucifer — gav
oss intet alternativ utom att frysa till is därute i
kölden. Svensken satte sig upp och förbannade
ursinnigt den vandringslust som är nedlagd hos människan
och som hadc drivit honom ut på vägar och stigar för
att utstå sådana lidanden som dessa.

»När jag kommer tillbaka till Chicago», orerade han,
»skall jag skaffa mig ett arbete och hålla fast vid det

.S—25379. Vagabondliv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:05:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljvagabond/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free