- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
121

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ingen enda bröt mot bestämmelserna. Och det vill jag
nu säga, att jag aldrig i hela milt liv har varit med
om ett så översvallande flöde av »bra» historier. Där
lågo åttiofyra män från alla världens kanter — jag den
åttiofemte — och var och en berättade en historia som
var ett riktigt mästerverk. Det var nöden som drev
oss — ty här gällde det antingen mästerstycke eller
tröskverk.

Långt fram pä eftermiddagen kommo vi till
Chey-enne. Snöstormen hadc nu nått sin kulmen, och
fastän ingen av oss hadc ätit något sedan frukosten,
brydde sig likväl ingen om att gå ut för att tigga kvällsmat..
Resan fortgick hela natten i storm, och dagen därpå
foro vi över Nebraskas härliga slätter. Vi hade
kommit ifrån stormen och lämnat bergen bakom oss. Den
välsignade solen lyste över leende fält, och vi hadc
icke ätit någonting på ett helt dygn. Vi räknade ut
att godståget vid tolvtiden skulle anlända till en stad
som — om jag minns rätt — skulle heta Grand Island.

Vi företogo en insamling och skickade av ett
telegram till stadens överhet. Innehållet var alt
åttiofem friska och uthungrade landstrykare skulle anlända
dit vid tolvtiden, och all det skulle vara en god tanke
att ha ett middagsmål i ordning åt oss. Styresmännen
i Grand Island hadc två vägar öppna för sig. De
kunde ge oss mat, eller också kunde de sätta oss i fängelse.
I sistnämnda fall skulle de under alla omständigheter
nödgas ge oss mat, och de insågo klokt nog att det
blev billigare alt slippa ifrån oss med ett enda mål.

När godståget vid tolvtiden rullade in i Grand
Island, sullo vi uppe på vagnstaken och dinglade med
benen i solskenet. Stadens hela polisstyrka var med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:05:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljvagabond/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free