- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
141

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dem »hugger» mannens skor, ty han vet, var han kan
få cn halv dollar för dem. Mannen salter sig upp,
vimmelkantig och hjälplös. Även om han hade lust
att förfölja sina plågoandar vore det hopplöst att
försöka det i mörkret och utan skodon. Jag stannar ett
par ögonblick och ser på honom. Han känner på sin
strupe, harklar och vrider på nacken, som om han
ville förvissa sig om att icke halsen är ur led. Så
skyndar jag mig efter kamraterna och ser honom
aldrig mer — fastän jag alltid skall se honom framför
mig så som han satt där vimmelkantig i stjärnljuset
och gjorde små underliga knyckar med nacken.

Fulla karlar äro speciellt utsatta för angrepp av
ligapojkar, och var grabbarna än befinna sig, äro de
ständigt på utkik efter sådana. De druckna anse de för sitt
lagliga byte, på samma sätt som flugan är spindelns.
Det är ibland rätt lustigt att se dem hantera en
drucken, i synnerhet om han är alldeles hjälplös och ingen
kan komma och störa dem. Vid första angreppet ta
de hans pengar och värdesaker. Sedan slå de sig ned
omkring honom, som om de vore en flock indianer.
Så får en av dem ett plötsligt begär efter den drucknes
halsduk. Den går. En annan behöver underkläder.
De gå också — och tröjärmar och kalsonger avkortas
med kniv. Emellanåt tillkallas någon vänligt sinnad
fullväxt landstrykare som tar hand om rocken och
byxorna, vilka alltid äro för stora åt grabbarna.
Slutligen gå de sin väg efter att ha lagt sina kasserade
paltor i hög bredvid den druckne.

Jag påminner mig också en annan, tilldragelse. Det
är en mörk kväll, och vår tropp kommer gående på
trottoaren i en av stadens utkanter. Framför oss i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:05:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljvagabond/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free