- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
152

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det var naturligtvis mycket skönt att ha tolvtusen
mål mat hos vår inlendentur, och de som hörde till
intendenturen hade det nog alldeles storartat, ty all
utdelning upphörde mycket snart för oss andra, i alla
händelser syntes den icke till vidare i min båt.
Indelningen i kompanier gick alldeles sönder under denna
färd nedåt floden. I varje läger finns det alltid vissa
procent skolkare, oduglingar, medelmåttor och riktigt
styva karlar. I min båt voro vi tio man, allesammans
styva. Jag var av två skäl upptagen bland dem. För
det första var jag så styv som någon, och för det
andra var jag Sjömans-Jack. Jag visste besked om
bålar och segling. Vi tio glömde snart de andra fyrtio
som hadc tillhört samma kompani som vi. Och så
snart vi hadc gått miste om ett mål, glömde vi genast
intendenturen. Vi ansågo oss för oberoende. Vi
seglade utför floden för egen del, skaffade oss själva mat,
ströko förbi varenda båt i hela flottan och — det gör
mig ont att nödgas säga det — lade emellanåt beslag
på förråd som farmare hade samlat ihop åt hela
armén.

Under hela den trehundra mil långa färden voro vi
ständigt en halv till och med en hel dag före den övriga
hären. Vi hadc fått fatt i ett par amerikanska flaggor,
och så snart vi nalkades någon liten stad eller sågo en
flock farmare samlade vid flodstranden, hissade vi flagg
och sade att vi utgjorde »förtruppen» samt begärde att
få veta vilka livsmedel som samlats ihop åt hären. Vi
representerade således armén, och förråden
överlämnades åt oss. Men vi voro aldrig småaktiga. Vi togo
inte mer än vad vi kunde föra med oss. Däremot togo
vi alltid det bästa. Om till exempel någon filantropisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:05:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljvagabond/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free