- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
175

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dan jag upphörde att vara landstrykare, än medan
jag var det. Jag startar en söndagsmorgon
tillsammans med en ung dam för att göra en cykeltur.
Innan vi hinna utom stadens gränser bli vi arresterade,
därför att vi med för stark fart ha åkt förbi en
fotgängare på trottoaren. Jag beslutar att vara försiktigare.
Nästa gång jag sitter på en cykel är det natt, och min
acetylenlykta krånglar. Jag vårdar omsorgsfullt den
flämtande lågan, för förordningens skull. Jag har
bråttom, men jag färdas med en snigels långsamhet
för att lågan icke skall slockna. Jag kommer till
stadsgränsen, jag är utanför det område där
förordningen gäller, och jag börjar kila på för att ta igen
tiden. En halv mil längre bort blir jag knipen av en
polisbetjänt, och morgonen därpå måste jag ställa
borgen för mig hos polisdomstolen. Staden har förrädiskt
nog utsträckt gränsen en mil längre utåt landsbygden
till, och det visste jag icke — det var hela saken. Så
kommer jag att tänka på min okränkbara rättighet
alt tala fritt och i all fridsamhet samla åhörare
omkring mig, och jag stiger upp på en packlåda för att
ge luft åt mina tankar angående något särskilt
ekonomiskt problem som ej lämnar min hjärna någon ro —
men genast kommer en polis och drar ned mig från
packlådan för all ledsaga mig till stadens fängelse,
varifrån jag släppes ut mot borgen. Det tjänar
ingenting till att försöka undgå det. I Korea brukade jag
bli arresterad ungefär varannan dag. Och det var
på samma sätt i Manschuriet. Sista gången jag var
i Japan, kastades jag i fängelse under förevändning
att jag var rysk spion. Det var icke jag som gav
den förklaringen, men den bragte mig i fängelse lika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:05:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljvagabond/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free