- Project Runeberg -  Vagabondliv. Ungdomsminnen /
185

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och därnere under mig, på trottoaren i skenet från en
gatlykta, gick en poliskonstapel. Jag antar att
avståndet ner till trottoaren var omkring nio eller tio fot,
men då jag under min luftresa tittade ner föreföll det
mig i förskräckelsen dubbelt så långt.

Jag rätade ut mig och kom lyckligt ned. Först trodde
jag att jag hade fallit rakt pä konstapelns huvud, och
mina kläder ströko tätt förbi honom, då mina fötter
med en väldig duns slogo mot trottoaren. Det var
ett underverk att han icke föll ned död, ty han hade
icke hört mig komma. Det var återigen inbyggaren
från planeten Mars som kom farande. Konstapeln
hoppade till av förskräckelse. Han skyggade för mig,
liksom en häst skyggar för en bil, men så ville han
lägga vantarna på mig. Jag gav mig icke tid att
komma med några förklaringar. Det överlät jag åt mina
förföljare, som helt varligt kravlade sig utför muren.
Men jag fick en ordentlig snabblöpning. Jag sprang
gata upp och gata ned, vek om hörnet på en tredje
och fjärde och kom slutligen lyckligt undan.

Sedan jag hadc förbrukat en del av pengarna, som
jag hadc huggit från de hasardspelande negrerna, och
fördrivit en timme med att göra ingenting, vände jag
tillbaka till banrännan, ställde mig ett stycke bortom
ljusskenet från stationen och väntade på tåg. Mitt
blod var avkylt, och jag skakade av köld i mina våta
kläder. Slutligen kom ett tåg in på stationen. Jag
höll mig undan så gott jag kunde och lyckades äntra
tåget då det sattes i gång. Den gången aktade jag
mig för blindvagnar. Ville inte ha mera dusch över
mig under vägen. Tåget gick fyrtio mil innan det
stannade första gången. Jag kom in på en upplyst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 09:05:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljvagabond/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free