Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att himlen välvde sig blå ovanför taken och att
livet var rätt härligt utanför den skyhöga
muren.
Om han skulle gå ut ett slag? tänkte han.
Jo, det borde han allt göra, gå ut och hämta
frisk luft och visa att han var en människa.
Han hade nästan fått rocken på sig, då
han vände sig om och såg på sin maskin. Nu
kände han något underligt inom sig. Det var
som om hans maskin drog honom intill sig,
befallde honom stanna och sköta arbetet som
han var van vid och inte ränna i väg som en
galning.
Jonas stod en stund och stirrade på
järnodjuret, funderande om han skulle gå eller inte
gå; så segrade den sista tanken och skamsen
drog han av sig rocken igen och ställde sig på
sin plats.
Maskinen var starkare än han.
Förr hade Jonas hyst liksom litet kärlek
till sin maskin, sin arbetskamrat, men från och
med detta ögonblick fick han en oförklarlig
ovilja mot denna och för att visa detta gav
han den en ursinnig spark.
Nu föreföll det honom som om maskinen
stod i förbund med arbetsgivaren och som han
hatade denne måste han alltså hata maskinen.
Det hade han inte tänkt på förr, men ju mer
han tänkte på det desto klarare stod det för
honom att så var fallet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
